Säkerhetstester och säkerhetsbetyg

Även om elbilar ofta presterar exceptionellt bra tack vare sina styva batteristrukturer och moderna plattformar, utvecklas testlandskapet snabbt. Nya procedurer, nya poängkriterier och ökat fokus på avancerade förarassistanssystem (ADAS) har förändrat hur säkerhet bedöms — och hur biltillverkare konstruerar sina fordon.

Krocktester (passiv säkerhet)

Krocktester är standardiserade, upprepbara utvärderingar utformade för att simulera verkliga olycksscenarier. De fokuserar på hur väl fordonet skyddar fordonets passagerare, fotgängare och andra trafikanter.

Moderna tester förlitar sig på högprecisionssensorer, höghastighetsvideo och avancerade antropomorfa testanordningar (ATD) — krockdockor utrustade med dussintals sensorer. Ingenjörer jämför de uppmätta krafterna med etablerade skadetrösklar för att avgöra sannolikheten för allvarliga skador.

Vanliga skademått inkluderar:

• HIC (kriterium för huvudskada)
• Halsens drag- och skjuvkrafter
• Bröstkorgskompression och acceleration
• Lårbenslast och knäförskjutning
• Bäcken- och bukkrafter
• Whiplashskadekriterier (NIC, Nkm)

Frontalkrocktester

Frontalkrockar är fortfarande den vanligaste typen av allvarliga kollisioner. De testas i flera konfigurationer:

• Offset frontalkrock – Endast en del av fordonet träffar barriären, vilket blottar svagheter i de strukturella belastningsvägarna.
• Fullbredds frontalkrock – Hela fronten av fordonet kolliderar med en stel barriär, vilket belyser prestandan hos säkerhetsbälten, krockkuddar och bältesstramar snarare än strukturell deformation.

Dessa tester utvärderar intrång i kupén, deformeringsmönster och skadvärden för passagerare. Moderna protokoll testar också flera passagerarstorlekar, inklusive en kvinnlig krockdocka i 5:e percentilen i förarsätet och baksätespassagerare, vilket speglar dagens verkliga användningsmönster.

Sidokrocktester

Sidokrockar är särskilt farliga på grund av det begränsade avståndet mellan passagerare och intrångspunkten. Två huvudsakliga tester används:

• Rörligt barriärtest – En deformbar barriär träffar bilen i en viss hastighet och vinkel, och utvärderar skyddet för bål, bäcken och revben.
• Stolptest – Bilen skjuts sidledes in i en smal, rigid stolpe, för att simulera en kollision med ett träd eller en gatlykta. Detta test kräver robust design av sidostrukturen och effektiv utlösning av gardinkrockkuddarna.

Sidokrocktester använder vanligtvis WorldSID-dockor, som kan mäta revbensförskjutning, bukkrafter och bäckens acceleration mer noggrant än äldre dockdesigner.

Bakre kollision / whiplash-testning

Bedömningar av bakre kollisioner mäter skadepotential för nacke och rygg, en av de vanligaste orsakerna till långsiktiga medicinska problem relaterade till krock.

Testerna inkluderar:

• Dynamiska slädtester
• Utvärdering av nackstöd
• Mätning av ryggstödets hållfasthet och deformation

Målet är att minska pisksnärtskador och förbättra långsiktiga rygghälsoresultat.

Fotgängar- och cyklistsäkerhet

Fotgängartester använder impaktorer som representerar ben, höfter och huvuden för att bedöma sannolikheten för allvarliga skador. Dessa tester mäter:

• Deformationskarakteristik för stötfångare och motorhuv
• Stötsvar för vindruta och vindrutepanel
• Autobroms effektivitet för fotgängare och cyklister
• Sensorers detekteringsområde och synlighet

Eftersom elbilar blir allt vanligare i tättbebyggda stadsområden har denna kategori fått ökad betydelse.

Testning av förarassistanssystem (aktiv säkerhet / ADAS)

Säkerhetsbetyg fokuserar inte längre enbart på överlevnad vid kollision. I allt högre grad belönar myndigheter funktioner som hjälper till att förhindra olyckor från början.

Utvärderingar av ADAS inkluderar:

• Autobroms (AEB) för fordon, fotgängare och cyklister
• Filhållningsassistent och filstöd
• Förarövervakningssystem
• Korsningsassistent (svängscenarier med korsande trafik)
• Detektering av barns närvaro

Dessa system bidrar nu i hög grad till de övergripande säkerhetspoängen.

Videon nedan visar ADAS-delen av Euro NCAP-testning för Audi A6 e-tron.

Ytterligare testöverväganden

Moderna säkerhetsorganisationer utvärderar även:

• Åtkomst för räddning efter kollision (dörröppningskrafter, elektrisk isolering, inbyggda räddningsinstruktioner)
• Kompatibilitet med barnstol och prestanda för ISOFIX
• Krockkuddarnas utlösningstid och täckning
• Batteriintegritet i elbilar, inklusive termiskt beteende, elektrolytläckage och högspänningsisolering efter kollision

Hur säkerhetsbetygen beräknas

Stora säkerhetsorganisationer—Euro NCAP, IIHS, NHTSA, C-NCAP och ANCAP—använder liknande övergripande kategorier:

• Säkerhet för vuxna passagerare
• Säkerhet för barnpassagerare
• Skydd av sårbara trafikanter
• Säkerhetsassistansprestanda (ADAS)

Protokollen varierar dock avsevärt mellan regioner. Ett 5-stjärnigt fordon på en marknad kan missa samma resultat på en annan eftersom procedurerna, hastigheterna, docktyperna och viktningar skiljer sig åt.

Du kan studera resultaten direkt på följande webbplatser:

• Euro NCAP
• Global NCAP
• ANCAP
• IIHS

Branschkritik mot moderna säkerhetstestprotokoll

Medan säkerhetsorganisationer hävdar att utvecklande protokoll räddar liv, har flera tillverkare och branschexperter uttryckt oro över kostnader, komplexitet och relevans—särskilt för prisvärda fordon.

Konkret kritik från biltillverkare och experter

1. “Stjärnjakten” istället för verkliga säkerhetsförbättringar

(Tidigare ingenjörer på Mercedes-Benz)
Elbil24 rapporterar att vissa ingenjörer anser att tillverkare pressas att optimera för specifika testförhållanden snarare än att förbättra helhetsmässig verklig säkerhet.

2. Citroën: Säkerhetsprotokoll gör små elbilar för dyra

Ledningen på Citroën uttalade under lanseringen av ë-C3 att högsta Euro NCAP-betyg inte är realistiska för budgetelbilar, eftersom de nödvändiga ADAS-funktionerna skulle höja priserna över vad kunderna är villiga att betala.

3. Vissa biltillverkare kan minska fokus på Euro NCAP-betyg

Enligt rapportering överväger flera tillverkare att dra ner på investeringar för att uppnå höga stjärnbetyg för kostnadskänsliga modeller, med hänvisning till den snabba utökningen av ADAS-krav.

4. Högre säkerhetsstandarder leder till borttagning av funktioner i lågbudgetmodeller

DrivenCarGuide påpekar att ANCAP/NCAP:s strikta krav har lett till att vissa tillverkare tar bort avancerade säkerhetsfunktioner från basutföranden för att behålla prisvärdheten.

5. ADAS-intrång erkänns även av NCAP

Autocar rapporterar att Euro NCAP uppdaterade sina ADAS-protokoll delvis på grund av förares frustration med alltför påträngande eller högljudda assistanssystem.

Sammanfattning av vanliga kritikpunkter

• Kostnad kontra konsumentvärde – Inte alla köpare vill ha eller har råd med de funktioner som krävs för att uppnå 5-stjärniga betyg.
• En lösning passar alla-regler – Små och prisvärda fordon kan bli orättvist straffade av samma kriterier som tillämpas på premiummodeller.
• Ständiga protokollförändringar – Snabba uppdateringar belastar utvecklingsscheman och budgetar.
• Mjukvarubaserad säkerhet – Mindre tillverkare har svårt att uppfylla komplexa ADAS-krav.

Säkerhetsorganisationernas svar

Säkerhetsmyndigheter menar att:

• ADAS förhindrar kollisioner och minskar dödsfall.
• Standarder måste utvecklas i takt med tekniken och trafikens komplexitet.
• Strikta regler driver hela branschen—både små och stora tillverkare—mot säkrare fordon.
• Prisvärda bilar förtjänar samma skyddsnivå som premiumfordon.

Framtida trender inom krocktestning

Kommande utvecklingar inkluderar:

• Förbättrad utvärdering av tunga elbilar som interagerar med lättare fordon
• Mer avancerad modellering av batteriers termiska spridning
• Test av tillgång för brandkår och räddning
• Ökad användning av virtuell simulering och AI-modellering
• Större fokus på förarövervakningssystem

Kommande Euro NCAP-protokollsuppdateringar för 2026

Euro NCAP har tillkännagett omfattande uppdateringar för 2026 för att spegla moderna trafikmiljöer och övergången mot elektrifiering och mjukvarudefinierade fordon.

1. Nya bedömningar av kompatibilitet med tunga fordon

Inriktat på den ökande vikten hos elbilar och deras påverkan på mindre fordon vid kollisioner.

2. Utökad batterisäkerhetsutvärdering

Inkluderande tester för kapslingsrobusthet, termisk stabilitet efter kollision och högspänningsisolering.

3. Mer avancerade ADAS-scenarier

Omfattar komplexa urbana situationer, snabbare autobroms (AEB) och förbättrad modellering av cyklister och fotgängare.

4. Passagerarövervakning

Utvärdering av påminnelser för baksäten, detektering av barns närvaro och upptäckt av felaktig användning av säkerhetsbälte.

5. Transparens vid mjukvaruuppdateringar

Utvärderar om säkerhetskritiska mjukvaruuppdateringar förbättrar eller försämrar säkerhetsprestanda över tid.

6. Reviderad poängfördelning

Säkerställer att passiv säkerhet, aktiv säkerhet, prestanda efter kollision och batteriintegritet viktas mer jämnt.